Trailer

”Kamraterna har snillrikt skapat ett ”sceniskt stilleben” som utspelar sig i en av Konstakademiens vitmålade salar ”- Dagens Nyheter

”Humoropera smörjer existensens leder” –Svenska Dagbladet

”Här är det bokstavligen uppdukat för absurdistisk teater och ”stilla liv” – samt naturligtvis död – med formen av en klangligt delikat anrättning” – Dagens Nyheter

”Alltid av hög musikalisk kvalitet” Svenska Dagbladet

”Tessan-Maria Lehmussaari tätar luckorna med ett rikt kontemplerande röstregister och man vill se och höra mycket, mycket mer av i större sammanhang.”  Dagens Nyheter

”Anna Christenssons väldisponerade tolkning av Satie är en begivenhet att ta del av ”- Svenska Dagbladet

”Sokrates i mjukisdress är en föreställning lika meningsfull och meningslös som själva livet.” Dagens nyheter

 

Stilleben, med betoning på andra stavelsen: stillében (troligen av nederländskans stilleven, stilla liv), är en samling livlösa ting (ofta frukter eller en nackad höna, ofta på ett bord), från början känt som en motivkategori inom bildkonsten som ska påminna om livets förgänglighet, vilket är något många människor vid ett eller flera tillfällen i livet fruktar (döden alltså) och kan leda till frågor som ”Var kommer vi ifrån?”, ”Vad är vi?”, och ”Vem kommer att komma på min begravning?” m.fl som inte kan besvaras av evolutionen som aldrig brytt sig om hur vi finns utan bara att vi finns, utan är en samling livfulla (eller livlösa) frågor som söker svar någon annanstans.

Sokrates i mjukisdress

Ett sceniskt stilleben
utifrån Erik Saties symfoniska drama Socrate
och löst baserad på meningen med livet.

Med hjälp av en sångare, en dansare, en pianist och Sokrates välkomnar Kamraterna publiken till en emotionell rutschkanetur upp och ner genom dånande tomhet och stilla överflöd med målet att fly livets meningslöshet.

Läs mer om Satie, Socrate och Sokrates »

Om föreställningen

Föreställningen framförs på Konstakademien,
Fredsgatan 12.

Musik: Erik Satie
Text: Platon
Originatitel: Socrate
Översättning:
Eva-Tea Lundberg (svenska), Victor Cousin (franska)

Medverkande

Sång:
Tessan-Maria Lehmussaari
Dans:
Sophie Augot
Piano:
Anna Christensson

Team

Regi:
Sara Ribbenstedt
Scenograf/Kostymdesign:

Nina Fransson
Maskkoncept:
Frida Ottosson
Kommunikatör:
Clara Mårtensson
Foto:
Maximilian Mellfors
Trailer:
Jimmy Svensson
Tekniker/Inspicient
Vera Wrange
Grafisk Produktion:
GoldLife
Musikalisk ledare:
Anna Christensson
Konstnärlig ledare:
Helena de Waal
Produktion:
Daniel Szpigler

Köp biljetter

Köp dina biljetter här

Speldatum

Onsdag 19 juni,  klockan 19.00 – PREMIÄR
Måndag 24 juni,  klockan 19.00
Tisdag 25 juni, klockan 19.00
Fredag 28 juni, klockan 19.00
Lördag 29 juni, klockan 19.00
Söndag 30 juni, klockan 16.00
Onsdag 3 juli, klockan 19.00 – Efterföljande 30 minuters publiksamtal med regissör och musikaliska ansvarige för produktionen.
Ingår i biljettpriset

Torsdag 4 juli, klockan 19.00
Fredag 5 juli, klockan 19.00
Söndag 7 juli klockan 16.00
Måndag 8 juli, klockan 19.00
Tisdag 9 juli, klockan 19.00

Om föreställningen

Föreställningen är ca 60 minuter och framförs på franska och svenska. OBS! Det finns ingen försäljning av mat & dryck i samband med föreställningen.

Lokalen är tillgänglighetsanpassad. Observera att om du kommer i rullstol/permobil, så är ingången från Jakobsgatan 27c. Vänligen maila [email protected] inför ditt besök, så hjälper vi dig vid ankomst.

Dörrarna till Konstakademien öppnar 30 minuter innan föreställningen börjar.

Inget insläpp efter föreställnings början.

Om Erik Satie och verket Socrate

När Socrate hade premiär 1920 förväntade sig publiken en komedi, och skrattsalvorna haglade i salongen. Erik Satie (1866-1925), som verkligen försökt skriva ett seriöst verk, blev än en gång missförstådd av sin samtid. Idag är han känd främst som kompositör av Gymnopedier och andra örhängen, för sin paraplysamling och som grundare av en kyrka med bara en enda medlem (han själv). Med sina banbrytande avskalade kompositioner blev han med tiden en förebild för många generationer av musiker som John Cage, Philip Glass och Brian Eno.

Satie ansåg själv att Socrate var hans mästerverk. Han njöt av att arbeta med Platons texter och ville skapa en musik som var lika ”ren som antiken”. Verket beställdes 1916 av Winaretta Singer till hennes legendariska salong i Paris, och från början var tanken att avsnitt ur Platons Dialoger skulle reciteras av kvinnor till pianomusik. Verket är ingen opera i egentlig mening, snarare ett tillstånd och ett rum för kontemplation. Vi möter Sokrates i kretsen av sina lärjungar, där det filosofiska samtalet tar sin början i vår civilisation.

Lika avskalad som Saties musik är rollbesättningen i denna opera, med en sångare och en pianist. I Kamraternas version får de två sällskap på scen av en dansare. För första gången sätts nu verket upp sceniskt i Sverige i en omarbetad form med svensk översättning: Sokrates i mjukisdress.

Om librettot och Sokrates

Librettot består av delar av Platons dialoger och beskriver olika delar av Sokrates liv, bland annat hans död till följd av giftbägaren. Sokrates var en filosof som levde i Aten ca 470 – 399 f Kr. Han räknas som grundaren av västerländsk filosofi, och en av de första som ägnade sig åt frågor om t.ex. etik och kunskapsteori. Det finns inga skrifter av hans penna bevarade men andra samtida har skrivit om honom.

Platons dialoger beskriver hur Sokrates undervisar sina lärjungar i ”tänkeriet” i dialogform. Han levde i en tid som liksom vår präglades av politisk polarisering och han dömdes till döden 399 f Kr för att bland annat ha vilselett ungdomen. Han avböjde alla erbjudanden om hjälp att fly och tömde giftbägaren (som innehöll odört) i kretsen av sina vänner. Sokrates tankar och hans öde är högst aktuella ännu 2024 och inbjuder till reflektion för reflekterandets egen skull, något vi alla kan behöva ta oss tid till.

Medverkande

Med stöd av Statens Kulturråd, Region Stockholm och Stockholms Stad.

Start typing and press Enter to search