Med Kärleksförbudet hade vi skandinavienpremiär på en opera av Richard Wagner.

Ett verk av en 23-åring med häpnadsväckande självförtroende. Musiken spretar åt olika håll och syftet var rent politiskt. Han var förbannad på rådande dubbelmoral i en skenhelg borgarklass och ville provocera med en rapp antitysk komedi.

Han valde Shakespeares Lika för lika som stomme för operan. Wagner tog sig stora friheter när han bearbetade texten, men kärnkonflikten är den samma:
I kungens frånvaro ska hans ställföreträdare Friedrich återupprätta moral i den förtappade staden. Han dömer Claudio till döden för otukt men när Claudios syster, klosternovisen Isabella, ber för sin broders liv tänds Friedrichs egen lusta. Han erbjuder Claudios benådning i utbyte mot en kärleksnatt med Isabella.

Upplägget är en såklart en konstruktion men visar hur nära makt och dubbelmoral kan ligga varandra. Att döma en medmänniska till döden för ett brott man själv är beredd att begå, är som symbolhandling överförbar till en mängd olika dagsaktuella situationer.

Att bädda in ett så allvarliga tema i en sprudlande komedi där frihet och kärlek går segrande ur striden är i min värld ett genidrag.

På samma sätt som Wagner och Shakespeare konstruerar förutsättningar för att få något sagt har jag valt att förlägga handlingen till en hålan Palermeå i svensk avfolkningsbygd. Där har en samling outcasts bildat en ultraliberal frizon, något kungens frikyrkliga vän tagit på sig att rena. Här ställs kött mot kyrka, smuts mot renhet, land mot stad, och individ mot kollektiv.

 

ROLLER
Friedrich – Anton Ljungqvist
Luzio – Daniel Ralphsson
Claudio – Mikael Onelius
Brighella – Anders Nyström
Pontio Pilato – N N
Isabella – Nathalie Hernborg
Mariana – Heddie Färdig
Dorella – Elsa Ridderstedt
Antonio – Anna-Sara Åberg
Danieli – Jens Persson

KÖR
Petter Reingardt
Ulrik De Geer
Maja Frydén
Ingrid Rådholm


Läs mer om Kamraterna här » Biljettbokning » Kontakt » Press »