Föreställningsbilder:

Brösten på Tiresias

På ett fascinerande sätt täcker tillblivelsen av operan Brösten på Tiresias (Les mamelles de Tirésias) in första halvan av 1900-talet. Största delen av Guillaume Apollinaires pjäs skrevs redan 1903 och färdigställdes 1916 när författaren låg på sjukhus för skallskador han ådragit sig som soldat under första världskriget. Han väljer själv att kalla dramat för surrealistiskt och bryter på det sättet ny mark inom teatern. Första världskriget rasade och hade släppt lös ett inferno i mitten av Europa. Realismen räckte inte till för att gestalta människans vansinne och Apollinaires Brösten på Tiresias blir en av surrealismens milstolpar. Under den skenbart absurda ytan har pjäsen ett starkt pacifistiskt tema och det är knappast en slump att Francis Poulenc just mellan åren 1939-44 väljer att använda Apollinaires pjäs som underlag till en opera om en samtid som om möjligt släppt löst ett ännu större helvete i Europa.
Men det dröjde till 1948 innan operan fick sin urpremiär och möttes då av stark kritik för att den ansågs för lättsam. Poulenc själv ansåg att om man ville komma nära honom som tonsättare så var det just Brösten på Tiresias man skulle lyssna på.

1903-48: första världskriget, depressionen, andra världskriget och till sist uppdelning mellan väst och öst.
Detta var en tid av obeskrivligt mänskligt lidande men samtidigt en tid som rent konstnärligt är en oöverträffad glansperiod. En tid då pluralism kanske bäst summerar alla olika -ismer som klingade parallellt. Kris tätt sammanbundet med Kreativitet.
Apollinaires text är lika burleska och vass som Poulencs musik är lättillgänglig och fantasieggande. Med denna skrattspegel-opera visar upphovsmännen den mänskliga naturen som både förmögen till den största av kärlek och till den största av destruktivitet.

Brösten på Tiresias kommer i Kamraternas tappning att handla om Queer, Barnafödande och Tvetydigheter, allt i Apollinaires och Poulencs surrealistiska anda. En kvinna som byter kön till man, en man som kläs ut till kvinna och plötsligt börjar föda barn, ett språk som aldrig bara betyder det som orden faktiskt säger.

Kamraternas mål är att iscensätta ett nutidsutsnitt av ett europeiskt Sverige i omvälvning, där kris och kreativitet åter är tätt sammanbundna. Vi har nyss lämnat 1900-talet bakom oss och sett mänsklighetens sämsta och bästa sidor kriga om greppet över samhället. Nu måste vi ställa oss frågan: vart leder oss dagens kris?

Kamraterna står inför sin största satsning hittills och vill även 2013 vara spjutspets inom svensk opera.

Handingen i korthet

I staden Zanzibar på franska Rivieran tröttnar Thérèse på livet som hemmafru. Hon förvandlar sig till Tiresias och hennes bröst flyger iväg som ballonger. Tiresias binder sin man och klär ut honom till kvinna.
Två spelare; monsieur Lacouf och monsieur Presto dödar varandra efter ett gräl om en spelförlust och sörjs av stadsborna.
Tiresias tänker med sin anti-barnfödar-kampanj erövra världen och hyllas av folket. Maken blir skräckslagen på tanken om ett sterilt Frankrike och lyckas på en dag föda 40049 barn – alla genialiska konstnärer.
En gendarm som blivit blixtförälskad i den utklädda maken meddelar att befolkningen i Zanzibar håller på att dö av svält till följd av överbefolkningen. Maken föreslår att en spåkvinna borde trycka ransoneringskort. Genast dyker hon upp. När spåkvinnan berättar att gendarmen är steril försöker han döda sierskan, men hon visar sig i själva verket vara Thérèse som återvänt. Hon och maken återförenas och hela ensemblen uppmanar publiken att gå hem och skaffa barn.


Läs mer om Kamraterna här » Biljettbokning » Kontakt » Press »